Parksallat ’Lactuca macrophylla’
Parksallad har friskt äppelgröna blad, ofta ett helt hav av dem. Bladen kan bli över 30 centimeter långa. Macrophylla betyder just ”stora blad”.
Bladen i basen har vingar på bladskaftet och rundad topp. Längre upp efter stjälken saknas vingarna och bladen omfamnar stjälken. Längre fram på sommaren får plantorna höga stänglar ned blålila blommor på.
Plantorna trivs i sol till halvskugga och mår extra gott på välgödslad jord. Parksalladen kan hålla kvar näring länge i rötterna och har små vilande knoppar längs varje rot. Det innebär att den kan bilda nya plantor även om det bara finns en liten, liten rotbit kvar i jorden.
Hacka och spade: Att försöka gräva bort den är svårt om den redan fått fäste, se grävningen som en åtgärd av flera. Även om rötterna ligger ganska grunt kan en enda rotbit kan ge upphov till en mindre lund med parksallad nästa år. Rötterna är också sköra och går lätt söner. Ta bort de rötter du kan och fortsätt att rensa bort blad för att svälta ut den. När parksalladen har cirka 5 blad är den som känsligast. Knipsa då och du berövar den energi i ett läge när rötterna är för små för att kompensera. Nästa skott som kommer är betydligt blekare.
Plast och papper: Om beståndet är begränsat kan det fungera att täcka allt med svart plast, presenningar eller tjockt med tidningar under flera säsonger. Obs, det fungerar inte om bara en del av beståndet täcks. Plantor utanför det täckta området kan hålla rötterna under plasten vid liv länge.
Gräsklippare och sekatör: Ett annat svält-trick är att omvända en drabbad rabatt till gräsmatta och klippa den hela tiden. Till slut ger parksalladen upp.
Om det finns plantor utanför området som du inte når att klippa är det viktigt att se till att blommorna inte går i frö. Klipp av stänglarna innan den ens hinner blomma.
